Om du vill främja ditt minne, hantera stress bättre eller ge fullt utlopp för din kreativitet ska du inkludera lite motion i dina rutiner. Det är ett känt faktum att regelbunden motion är bra för hjärnan och de kognitiva funktionerna.

Sudoku och pussel kan mycket väl vara bra hjärngymnastik, men visste du att undersökningar visar att fysisk motion stöder hjärnans välbefinnande ännu bättre?

Hjärnan är det mest komplexa organet i människokroppen och än är det inte helt klarlagt vad allt som pågår i hjärnan. Tack vare nya avbildningsmetoder som magnetkameraundersökning får vi dock allt mer information om hjärnans funktioner. All ny information bidrar också till att skapa en förståelse för hur levnadsvanorna och människans egna aktiviteter påverkar hjärnan. Men vilken betydelse har då motion för hjärnan?

Motion främjar blodcirkulationen och stimulerar nervcellerna

När du rör på dig ökar blodcirkulationen i musklerna – och i hjärnan. På så sätt får hjärnan mer syre och antalet kapillärer i hjärnan ökar. Detta bidrar till att motverka cirkulationsstörningar i hjärnan och förebygger sannolikt även att hjärnan åldras.

Effekterna av motion syns även i hjärnvävnaden. Undersökningar har visat att motion påverkar särskilt två områden i hjärnan: prefrontala cortex, som har en viktig roll när det gäller besluts- och koncentrationsförmåga, och hippocampus, som förknippas särskilt med minnesfunktionerna.

Dessutom får regelbunden motion nervcellerna i hjärnan att utsöndra signalproteinet BDNF, som agerar som nervtillväxtfaktor och stärker synapserna. Synapser är kopplingar mellan nervcellerna, och via dem kommunicerar nervcellerna med andra nervceller i hjärnan och i den övriga kroppen. BDNF bidrar till att skapa, stärka och reparera synapser.

Utsöndringen av BDNF vid motion kan delvis också förklara varför vi ofta under exempelvis en rask promenad kan komma på lösningen på ett problem som vi har funderat på länge.

Långvariga positiva effekter av motion

Motion påverkar hjärnans välbefinnande länge, särskilt om du motionerar regelbundet. De positiva effekterna av motion på hjärnan kan dock ses redan efter det första motionstillfället. Under människans utveckling som art har det sannolikt varit viktigt för överlevnaden att röra på sig. Därför har människans hjärna lärt sig att belöna oss för fysisk aktivitet, och motion sätter igång många mekanismer som skapar känslor av välbehag.

När vi svettas och blir andfådda frigörs dopamin, serotonin och noradrenalin i hjärnan. Dessa signalsubstanser som frigörs i hjärnan minskar känslan av smärta och ger upphov till en upplevelse av välbehag. Låga nivåer av serotonin och noradrenalin är förknippade med depression, och forskarna tror att motion kan förebygga depression.

Motion skyddar också hjärnan. Precis som våra övriga organ åldras även hjärnan. Och på samma sätt som muskelträning kan förebygga att muskelmassan minskar när vi blir äldre, kan motion bromsa upp hjärnans åldrande. Undersökningar visar att personer som motionerar aktivt löper en mindre risk för att drabbas av demens och Alzheimers sjukdom.

Motion är alltså mer än ett fritidsintresse bland många andra. Motion hjälper oss att upprätthålla funktionsförmågan, minnet och de kognitiva funktionerna och förebygger minnessjukdomar.

Regelbundna måltider och hälsosamma mellanmål främjar träningen

Kosten påverkar energinivåerna och även hur länge och hur effektivt du orkar träna. Motion i sin tur hjälper dig att reglera matintaget.

Om du får för lite energi från det du äter eller du äter för mycket, börjar du lätt känna dig trött och då kanske du inte heller känner för att träna. Ett litet intag av energi och kolhydrater kan också försämra effekterna av motion. För att få ut så mycket som möjligt av träningen ska du ha tillräckligt långa pauser mellan måltiderna och träningen. Ät ett lätt, proteinrikt mellanmål några timmar före träningen och ät följande måltid inom en timme efter träningen.

All fysisk aktivitet är bra för hjärnan. Pulshöjande motion är särskilt viktigt – gång, löpning, simning eller till exempel cykling.

För att citera den svenske psykiatrikern, läkaren och facklitterära författaren Anders Hansen: ”Träna för din hjärna!”